Valplattformen 2014

2014-02-06

Landsbygdspartiets valmanifest för utveckling av landsbygden i Sandvikens kommun.

Valmanifestet andas utveckling och ansvarstagande för hela kommunen och dess invånare.

Vi är inte ett enfråge eller missnöjesparti.

Den bärande tråden är människors kreativitet, samarbete samt lyckan i att känna stolthet för den egna bygden.

Landsbygdspartiet står för alla människors lika värde.

Vi vill skapa möjligheter för människors behov av förverkligande och utveckling. Vi ser möjligheter och vill bygga ett samhälle där balansen mellan tillväxt och miljö är nödvändig.

Av kommunens 37 250 innevånare bor ungefär en tredjedel utanför kommunens centralort.

 Skärmavbild 2014-06-24 kl. 21.20.43

Landsbygden är en betydelsefull del av kommunen: som boendemiljö, som sommar- och utflyktland för tätortsboende, som rekreationsområde, jakt, fiske, bär och svamp i närområdet, sjöar, friluftsbad och är hemvist för flora och fauna, rödlistade arter, produktion av skogsråvara, elkraft och närproducerade livsmedel och för turistnäringen. (siffror, kanske).

I landsbygdens små tätorter Storvik, Järbo, Österfärnebo, Årsunda, Kungsgården, Jäderfors, Gästrike-Hammarby och Gysinge finns industriverksamhet och småföretagande; i den tätortsnära landsbygden som Åttersta, Sätra, Österberg, Bro, Åsen, Backberg och See finns de mest bärkraftiga lantbruksföretagen och Kungsbergets vintersportanläggning leder kommunens turistnäring.

Utanför tätorterna och den tätortsnära landsbygden finns byarna; Vattan, Stocksbo, Lövåker, Hagmuren, Nor, Lem och Ginborn, Vida, Berga, Kilen, Bärrek, Kalltjärn, Botjärn, Jäderfors, Dalsäng, Österbor, Stålbo, Trösken, Hosjön

Kommunens landsbygd och den befolkning som håller den levande bör vara ett prioriterat politikområde och tillmätas minst lika stor vikt som Hyttgatans affärsliv, SAIK´s bandylag, rondellerna och stadshusets fasad.

Den levande landsbygden.

Traditionellt, och också belagt inom forskning, finns ett antal nyckelfaktorer beskrivna och dess betydelse för en levande landsbygd: skola, affär och bensinmack.

Fördjupad lokal demokrati. Behov och möjligheter.

Viljan att delta och dela ansvar för utveckling av den egna bygden är tydlig i de Lokala Utvecklingsplaner (LUP) som genomfördes för några år sedan även om den inte överallt redovisas tydligt och under egen rubrik. I fem av åtta LUP är den klart utsagd och i övriga finns den antydd i samband med andra prioriterade områden.

Trenden är att behovet av medinflytande ökar med avståndet till centralorten och ”maktens centrum”.

Av Sandvikens 37 250 medborgare bor en knapp tredjedel utanför centralorten; i kommunens mindre tätorter, på den tätortsnära landsbygden och på den landsbygd som i statistiska sammanhang benämns som landsbygd.(landsbygd = mer än 10 minuter och mindre än 45 med bil till affär och mack mm. Tätortsnära mindre än 10 minuter, 45 minuter eller mer= glesbygd).

För att ge landsbygdens medborgare möjlighet till meningsfull dialog, medinflytande och delaktighet i utvecklingen av den egna bygden och samtidigt ge politikerna information och insikt om de utmaningar som landsbygden står inför borde man försöka något nytt.

Under mandatperioden 2014-18 vill Landsbygdspartiet arbeta för följande:

Att de geografiska gränserna för nuvarande bygder ses över i samråd med de som bor och verkar där.

Att Lokala UtvecklingsPlaner (LUP) ses över, uppdateas och justeras samt förses med tydliga och relevanta grunddata som innefattar, arealer, ägoslag, befolkning, demografi, näringsliv, offentlig service, pendlingsmönster, aktuella data för elnät, enskilda vägar, fiber/bredband, mobiltäckning, hänvisning till detaljplaner och översiktplaner, kollektivtrafik, mm.

De LUP som upprättades för ett antal år sedan resulterade mest i en obearbetad önskelista/bruttolista. I den mån den fortfarande är relevant kan den initialt användas som just bruttolista. Önskemålen måste sorteras inom politikområden, prioriteras och rimlighetsbedömas i respektive partnerskap.

Att åtgärdsförslag – strategi på kort, medelång och lång sikt – i respektive LUP baseras på bygdens behov och möjligheter och om möjligt tas fram genom ett Leaderliknade arbetssätt eller Lokalt Ledd Utveckling (LLU), dvs i dialog mellan ideell, privat och offentlig sektor.

Att lokala bygderåd skapas med uppgift att hålla arbetssättet vid liv, att driva på genomförandet av LUP, att leda eventuell revidering av LUP under gång, att vara kontakt- och dialogpartner visavi kommunens representanter (kommunalråd eller motsvarande), media samt naturligtvis bygdens innevånare. Rådet skall föra anteckningar, dokumentera och rapportera till kommunen samt sprida information i sin bygd.

Att kommunen avsätter medel för att ersätta bygderådens ledamöter för förlorad arbetsinkomst, reseersättning enligt den skattefria nivån, lokalhyra mm. Beräknad kostnad: 50 -60 000 kronor per bygd och år.

Att konstruera en rutin på kommunal nivå som säkerställer att kontakten med bygderåden bibehålls och fungerar.

Boendet på landsbygden.

Utveckling av boende på landsbygden är den åtgärd som stöds starkast i lokala utvecklingsplaner. Sju av åtta LUP har bra boende som prioriterat område.

Landsbygden behöver flera människor, flera barn och en utjämnad åldersfördelning för att kunna överleva på sikt.

Marknadsföring av kommunala tomter, +55-boende, servicehus, nybyggnation och upprustning, ombyggning, seniorboende, planering för bostadsbyggande, nya hyresbostäder, vandrarhem för besöksnäringen, tomter för villor och hyreshus, detaljplanering för framtida boende, byggklara tomter är en ordagrann uppräkning av åtgärdsförslag ur LUP.

Den slutsats som omedelbart kan dras är att det kommunala planeringsarbetet måste moderniseras och prioriteras för att inte bromsa utvecklingen.

Slå vakt om och utveckla servicen på landsbygden.

I LUP prioriteras bevarande och utveckling av service av sex av åtta planer. Kommersiell service styrs i grunden av möjligheterna att bedriva en lönsam affärsverksamhet och huvudansvaret för att bevara och utveckla ligger då på samverkan mellan företagare och kunder: handlar Ni inte hos mig lägger jag ner – har Du inte acceptabla priser och ett brett sortiment handlar kunden någon annanstans.

Offentlig service däremot är skattetfinansierad och är en väsentlig framgångsfaktor i levande och utvecklingsbara bygder. Dessutom upplev närvaro eller frånvaro av offentlig service som en rättvisefråga.

Hälsovårdscentraler, barnavårdscentral, folktandvård, bibliotek, apotek/apoteksombud, lekplatser, parkbänkar, underhållna parker och grönområden, kassaservice, närpolis, återvinningscentraler med ökat öppethållande, distriktsköterskemottagning, hemtjänst, barnomsorg, väg- och gatubelysning, kollektivtrafik är åtgärder som saxats ordagrant ur LUP.

Den offentliga och kommersiella servicen är avgörande för utvecklingen av en bygd.

Byskolorna.

I Sandvikens kommun finns ett antal byskolor som ständigt stpår under tänstemännens besparingslupp. Elevernas resultat i kommunens skolor har rasat samtidigt som underskotten för kunskapsnämnden varit vanliga eller ökat.

Arbetsmiljön i våra stora skolor är så bristfällig att arbetsmiljö att tillsynsmyndigheter har inlett granskningar. Följderna av överinskrivning av antalet elever i förhållande till vad installationer och lokaler klarar av, har resulterat i en bristande miljö. Den dåliga luften innebär att det är omöjligt att skapa förutsättningar för en god inlärning.

Byskolorna i Hammarby, Jäderfors och Åshammar tillhör gruppen skolor som har den bästa miljön både inne och utomhus. Här finns utrymme även för de elever som behöver lugn i klassrummet. Studier av hur mycket el som förbrukas i dessa tre skolor som alla är utrustade med bergvärmeanläggningar visar att de tillhör gruppen skolor som förutom bra inomhusmiljö även har den lägsta energiförbrukningen. Istället för nerläggning är det bättre att satsa på god miljö.

Vänd skolskjutsarna, utnyttja och förstärk byskolorna och ge fler elever möjlighet till en god skolmiljö.

Infrastrukturen på landsbygden.

En väl fungerade, trygg och underhållen infrastruktur är för många av avgörande betydelse för företagande, arbetspendling, fritid och boende. Utbyggnaden av fibernät måste drivas på.
Det behövs en genomtänkt och sammanhållen strategi för infrastrukturen på landsbygden.

Det enskilda vägnätet sköts och administreras av samfällighetsföreningar och med betydande finansiella och ideella insatser. Vi som bor i landsbygden betalar förutom till det enskilda vägnätet även via skattsedeln för väghållningen i Sandvikens och Storviks tätorter. De kommunala och statliga bidragen till vägföreningarna motsvarar ca 20 % per löpmeter av motsvarande kostnader för vägnätet i Sandviken.

Det enskilda vägnätets kvalitet och underhåll är avgörande för företagande, arbetspendling, fritid och boende på landsbygden.

Den offentliga finansieringen för upprustning, investeringar, underhåll och administration måste öka både på kort och på lång sikt.

Idrottens ungdomsverksamhet i de små tätorterna.

Behovet av bra och underhållna idrottsanläggningar på lokal nivå har starkt stöd i de flesta av kommunens lokala utvecklingsplaner.

Kommunens idrottsföreningar bedriver verksamheter på ideell basis. 

För varje satsad krona till idrottsföreningarna blir utdelningen till ungdomarna väldigt god. Idrottsföreningarna i vår kommun har fostrat många aktiva som satt spår långt utanför landets gränser. Dessa framgångsrika idrottare har stått förebild för många ungdomar som därmed lockats in i föreningsaktiviteter.

Ett bra exempel är den ungdomsidrott som bedrivs av Storviks IF.

I Storvik bedrivs innebandy av hög klass. Storviks herrlag i division två får inte längre spela hemmamatcherna i Storvik eftersom hallen är för liten. Storviks duktiga damlag som spelar i division tre har fått en tillfällig dispens under ett år för hemmamatcherna i Parkhallen. Ytterligare ett herrlag i division fyra är på väg upp i de högre divisionerna där det krävs en större hall.

Storviks IF´s innebandysektion har begärt en förstudie för en tillbyggnad av Parkhallen där tillbyggnadsdelen bl.a. rymmer en fullstor innebandyplan. En tillbyggnad kommer ge föreningar och organisationer bra möjligheter till aktiviteter som idag ej ryms i Parkhallens bokningsschema. En tillbyggnad kommer även ge möjligheter för skolan att bedriva bättre undervisning inom friskvård.

Satsa på barn- och ungdomsidrott! Bygg ut Parkhallen i Storvik som ett pilotprojekt, se över och rusta upp befintliga byggnader enligt de behov som listas i LUP.
Skapa hemvist för bygdens idrottsföreningar.

Företagande och landsbygdstillväxt.

Utveckling av näringslivet och bygdens arbetstillfällen har en framträdande plats i de Lokala Utvecklingsprogrammen.

Två utvecklingsbara områden poängteras särskilt:

Byggande av bostäder, särskilda boenden för äldre samt byggande för näringslivet.

Utveckling av besöksnäring och turism baserat på bygdens attraktioner

För att näringslivet skall kunna växa och utvecklas i de små tätorterna krävs att ledtiderna för kommunal handläggning minskar. Ett exempel är de föråldrade detaljplanerna som ligger som en blöt kall vante och bromsar utveckling och tillväxt i kommunens ytterområden.

Många av dessa detaljplaner lever kvar sedan tiden före kommunsammanslagningarna 1971. På den tiden då det fortfarande var utveckling på landsbygden var dessa uppdaterade detaljplaner förutsättningen för en god utveckling.

I Gästrike Hammarby som exempel finns en mer än 50 år gammal detaljplan.

För att i dag kunna bygga krävs att man förutom tomtmarken skall bekosta en ny detaljplan. Kostnaden för en sådan mindre detaljplan kostar sällan mindre än 50 000 kronor. För att skapa aktuella detaljplaner krävs att Bygg- och Miljöförvaltningen ges ekonomiska resurser för detta viktiga arbete. Även kommunens översiktsplan måste omgående förnyas.

Låt oss efter nästa val lägga dessa föråldrade detaljplaner över kommunens ytterområden i pappersåtervinningen.

Insatser för att få ungdomar i arbete.

Länet har Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet. I Sandvikens kommun är ungdomsarbetslösheten på en historiskt hög nivå.

Landsbygdspartiet stöttar alla insatser som kan tänkas öka sysselsättningsgraden bland ungdomar och särskilt de projekt som drivs med ungdomars egna utvecklingsidéer som bas. Ett antal sådana projekt drivs med bl a stöd av Leader Gästrikebygden: Ungt flyt, Ungt företagande, Framtidens maskinförare, m fl.

Ungdomar i arbete är vår viktigaste utmaning. Här krävs en kraftsamling där företagare, offentlig sektor och ideella organisationer samverkar.

Omsorg om våra äldre.

Behovet av äldreomsorg kommer att öka.

I de lokala utvecklingsprogrammen finns ett brett stöd för lokala lösningar som innebär att äldre kan bo kvar i sin hemort (+55, trygghetsboende mm) samtidigt som bostäder frigörs för inflyttning.

Platserna på äldreboenden är för få och trots utbyggnad av Ängsbacken i Sandviken. Kostnaderna för en plats på äldreboende är 600 000 kronor/person och år. Motsvarande kostnad för omvårdnad i hemmet med hjälp av äldreomsorgen är 200 000 kronor/person och år.

Många av våra äldre är i god vigör och behöver endast hjälp med enklare förändringar i sitt boende. Det är viktigt att våra äldre har tillgång till hyresfastigheter i sin hembygd då de inte längre orkar med att bo i sin villa.

När de säljer villan finns det möjlighet för yngre och barnfamiljer att flytta in i byarna (bostadsväxling).

Landsbygdspartiet föreslår att fastighetsbolagen får möjlighet att skräddarsy lösningar i flerfamiljshus efter de enskildas behov och önskemål. Dessa lösningar innebär ett mer integrerat boende där båda unga och gamla kan trivas tillsammans. Viktigt också att det finns lokaler för gemensam trivsel i dessa boendemiljöer. För varje år som de inte behöver eller vill flytta till äldreboende finns det mycket pengar att spara inom äldreomsorgen.

Anhörigvårdare är en grupp som måste ges avlastning och uppmärksamhet. Utan deras insatser skulle livet för många sjuka sakna guldkant i tillvaron. 

Våra äldre som byggt upp vårt samhälle måste ges valfrihet för omvårdnad och trivsel.